Följ med..

Mot Triathlon, Tuffa fjäll, solnedgångar och maxpuls!

torsdag 6 oktober 2011

Springa med skallen- eller hur jag ska fixa Sörmlandsultran

Såhär glad är man efter silver på TEC 50 km

(så man kastar alla saker på golvet i en trappuppgpång?)

Det är ju inte så att undertecknad aldrig sprungit i skogen, inte har tränat alls eller så men ypperliga förberedelser för ett lopp i mina ögon är att man betat av minst 50% av sträckan i ett kör sisådär inom en månad innan loppet.

Jag har som mest sprungit 23 kilometer och då på den autobahn som konstituerar "terräng" ute på Lidingö.

Så vi börjar på minuskontot:

Min rygg: Den har efter besök hos fantastiska Martin skött sig rätt bra men den är inte i balans och orkar inte så mycket. Är så irriterad att jag slarvat med styrkan denna vecka men hur sjuttsingen ska jag hinna det när jag håller på och förbereder för visning bollat med massa jobb och annat?

Distansen: Jag har sprungit 5 mil förut. Det gick jättebra. Men det var 6 månader sen.

Kuperingen: Det är backigt nå jävulskt och jag har inte tränat backar så mycket jag velat.

Känslan: Jag är tung och seg och väldigt ur form. Tittar på bilder från i somras och nu känner jag mig som en seg kontorsmadam. Inget jag kan göra något åt på 2 dagar.

Sådärrrrrja då har vi tagit fram det negativa och nu gör jag som lilla tecknade figuren på "Anslagstavlan" tjobbadobbadobbaswoch. Bort med allt. Gör ingen nytta. Hjälper inte. Är inte konstruktivt. Det enda då skulle vara att veta att rygggen kanske inte håller men det lär den ju tala om då, som sist, med besked. Då tar vi det då.

Vänder blad och har ett uppslag framför mig som är starkt, glatt, laddat och jäkligt envist. Här är min plan!

Jag ska gå ut som om jag skulle springa Lidingöloppet. Jo för vet ni, hur kommer jag känna om jag joggar i 3 mil? Ja precis- skittrött.

Hur kommer det kännas om jag springer 3 mil? Samma sak, skitttrött men det har inte tagit mig hela dagen och nu börjar jobbet- 20 kilometer och kroppen kommer undra var dusch, stretch, soffa och mat är eftersom jag nu med råge passerat den distans som den just nu uppfattar som " det längsta vi varit med om". Men om jag sprungit har jag en extra motor i form av att jag är vid 30 kilometersmarkeringen på en hyfsad tid och inte har någon funktionär som plockar bort markeringarna efter mig.

Underbara Madde påminde mig om just det där att "en ultra springer du inte med benen, utan med huvudet". 3 mil fixar mina ben. Men nu är det skallens tur. Min kropp kommer få näring under loppet i form av vätska, salter och kolisar o protein men min hjärna den feedar jag med musik. Det är mycket techno. Det är mycket rock.

Man får hitta andra saker som glädjer en- det kommer vara helt fantastiska människor där! Jag ska vara klädd i rosa, för det är fint med rosa bland alla träden och det är Rosa Bandet månad och jag är en pink girl helt enkelt. Dessutom får jag vara i naturen, och springa. Det är bland det bästa jag vet. Jag är tacksam.

Maten då? Jo jag dricker extra vatten, kommer äta en god ganska fet middag på fredag kväll. Säkert massa avokado, pasta och lax, precis som idag. Jag gör rätt är att jag skottar i mig broccoli och spenat, äpplen från Solbacka och morötter bland alla mackor som slinker ned. Lördag äter jag så mycket jag kan till frukost följt av mina klassiska torra polarkakor 2 timmar innan. Banan 1 timma innan. Lite cola. Under loppet vatten i vätskesäcken med en resorbtablett.

Banan, energibar från Enervit, en gel, lite sportdryck.

Efteråt blir det fort i med vad som helst för annars börjar jag må illa och blir liggande i en hög. Pendeln snabbt hem, duscha, boppa bra musik. Lite puder, lite mascara, en svart klänning och så iväg till min bästis på födelsedagsmiddag!

På söndag tänkte jag dessutom ha pigga ben till att köra spinning med coola Jessica på Bloggar om tränings Rosa Bandet event samt köra ett pass BodyBalance. Bara så ni vet. Där lägger jag ribban och vet att kroppen hänger med. Mind over matter är min melodi och det har jag fått öva på så många gånger i andra områden av livet där det verkligen inte flödad några endorfiner under processen. Så det här ska gå bra det. Ska det. Så det så.

Vi ska utvärdera den här planen efter helgen. Just nu pustar jag ut efter tokröjet före visningen. Hade världen bästa hjälp av hjälten. Ibland glömmer jag att han är lite nytransplanterad, det syns inte med kläder på. Så stark, så omtänksam. Så generös. Jäklar vad rent det är hemma.

Ha en fin kväll.

4 kommentarer:

  1. Åh vad jag ska heja på dig!!

    SvaraRadera
  2. Det kommer gå så himla finfint! Du är grymt, glöm inte det!!

    lycka till nu!

    SvaraRadera
  3. Lycka till! Jag tänker springa Göteborgs marathon imorgon, och min träningsstatus är ungefär som din...dvs jag har inte sprungit några långpass över 22 km på ett tag, min lårmuskel har varit överansträngd i en månad så jag har tappat en massa träning osv. Men imorgon hoppas jag ta mig runt mitt första maratonlopp, med hjälp av musik!

    SvaraRadera
  4. Åh vad härligt det låter! Ha superkul imorgon!

    SvaraRadera