O snön den faller

Hej!

Utlovat är en krönika om en hälsosammare jul. Det kommer! Men jag är så seg i skallen nu.

I söndags var det fika för hela slanten! Det började med Joe's söndagsfamiljefika som är en långtgående tradition sen kusinerna var små och simmade på söndagar. Klockan 11 varje söndag ses de som kan. Mycket bra initiativ, anspråkslöst och enkelt!

Efter det for vi ut till Jakobsberg till syster Berra och satte upp en hylla, ja Joe alltså. Jag åt lussebulle och rensade egoistiskt i hennes garderob.

Vidare till Bro till Joes (ja o nu mina) vänner och deras två söta kottar för mer fika.

Sen avslut med middag hos min mamma i Jakobsberg. Vi hade kunnat gå därifrån med glas och grejer till ett helt kompani men tog med oss en julbock, en badbalja o två ljuslyktor! Tack mamma!

Så i måndags var man rätt seg. Joe var borta under dagen så då:
1) Lade jag mig på soffan med praliner och filt och läste?
2) Storstädade klädkammaren, dammsög, tvättade, betalade räkningar och åt frukost stående?

Ni som känner mig vet vad som hände!!
Tog mig ut på en milrunda sen och kände att jag börjar se konturerna av min forna form. Det tog prick en timme och var pigg hela vägen så det var ju rätt lovande. Minusgrader, lite snö - då trivs jag!

Idag har jag tagit svininfluensa vaccinet. Det känns bra faktiskt. Inte för min egen skull men för de som inte klarar en influensa och för lilla Ebbas skull. Börjar känna mig rätt risig nu så vi får se vad morgondagen har att erbjuda.

I min tankebana som jag försöker tillämpa varje dag när jag börjar stressa upp mig över småsaker finns att tänka att jag står framför en fattig människa. Mitt mantra är en Etiopisk kvinna med flera barn som bor i ett skjul och inte har tillräckligt med mat för att mätta barnen.
Ja, jag vet, det hjälper ju inte henne att jag plågar mig själv men någonstans måste man börja. Jag tror helt ärligt att det är hälsosamt på en världsomspännande nivå att vi tar vårt ansvar och uppskattar hur bra vi har det och reflekterar över vår konsumtion. Som en början!!!

JO, det jag skulle komma till var att, tänk dig att ca 1 miljard människor är i en situation som henne, mer eller mindre. Tänk dig sen att du ska förklara att vi i Sverige har en tradition att laga stort julbord för 1-2 dagars frossande. Vi gillar oftast inte allt på julbordet, vi får ofta slänga bort mycket av det och vi tycker ofta att vi har lite pengar efter att vi handlat mycket till denna högtid. Som firar en man som predikade att man ska dela med sig av det man har till alla, speciellt till fattiga. Som de flesta av oss inte tror på iallafall.
Sen, så vill vi gärna gå hungriga, om vi orkar, efter jul för att bli av med de kilon som vi lagt på oss under denna högtid. Som vi inte firar, i egentlig mening.

Bara tänk igenom den sekvensen.

Sen:

* Måste vi ha allt på julbordet? Vad är din favorit? Vad är roligast med julen?
Måste det vara så mycket av allt?

Jag går inte med fanan högt först i något asketiskt led här och jag älskar att äta knäck tills käkarna knakar men jag ska verkligen försöka denna jul, och hoppas jag kan göra ännu mer nästa jul. Det allra bästa är ju trots allt att vara tillsammans, och till och med det, eller just det verkar ju vara ganska svårt!

Sen, från det ena till det andra, vad äääär det här " årets julklapp" från Guldfynd? Finns det en karl därute som lägger 2999 på detta set till sin fru? Arkebusering för fantasilöshet torde vara straffet!

Nästa gång, nyttiga jultips!

Nu ska jag dricka grönt te. Ihop med mina 3 koppar kaffe så torde jag ju iaf inte få diabetes! :)