Följ med..

Mot Triathlon, Tuffa fjäll, solnedgångar och maxpuls!

måndag 3 maj 2010

Stanna upp och göra vad man kan

Det går så fort. Allting. Mörker som blir ljus. Snö som blir grus som blir gräs. Ett litet knyte som vecklar ut sig, rullar, ålar, kryper klättar och till sist går.

Listor på post-it lappar påminner om vad som en gång tänktes skulle göras under våren. Inte mycket gjort av det.

Men mycket annat skoj! :)

Har varit i Värmland 4 dagar med lilla familjen. Mycket välgörande. Kan verkligen bara stanna upp i gummistövlarna o snosa på lantluften och höra fåglarna. Gräva i jorden. Sova gott. Ebba verkar gilla det också.

Tittade på humorgalan på 4an igår. Katastrof dåligt regisserat och ibland så obehagligt sålig humor så man vände o vred sig i soffan men budskapet når fram som en kniv i strupen. Det är så orättvist. Och det är klart att det krävs mer än våra månadsbidrag från Sverige för att få rättvisa och adekvata humanitära nivåer i länder där krig, korruption och vår västerländska överkonsumtion sliter sönder de trådar av hopp och struktur som civilbefolkningen försöker skapa. Men hjälporganisationerna kan göra det drägligare för de som drabbas värst. Ett barn som får vaccin, som får gå i skolan, en mamma som får föda sitt barn på en plats där hon kan få medicinsk vård vid komplikationer och slippa förblöda ensam. Förvisso får hon föda på en hård brits och utan den extravagans av smärtstillande som vi har tillgång till, men om hon o hennes barn får leva, och det inte kostar oss så mycket mer än den extra mat vi köper och slänger varje månad? Vore inte det något alldeles underbart att kunna påverka?

Ingen kan göra allt, så är det, men alla kan göra något. Jag tror att vi har en moralisk plikt att se över våra liv och se vad det är som vi kan göra för att göra världen bättre. Men man måste stanna upp. För utan att tänka närmare på det, så är det lätt att trampa i det omedvetna ledet av masskonsumtion. Stanna upp.

Jag har anmält mig till loppet nu och ska starta min insamling för Unicef. Jag räknar med dig. Jag vill få in pengar för varje stigmeter jag springer. Mer information kommer. Det är inte lätt att hinna med den träning som krävs men jag ska göra det och stödjer du mig, så blir jag än mer motiverad.

Den här veckan är det svårt med träningstid. Ska snart knoppa för tänkte nog försöka gå upp 05.45 för att beta av ett snabbt 8 km pass imorgon bitti. Sen får det bli styrka onsdag. Backintervaller torsdag och sen ett backpass ute i skidbacken i Jakan på lördag. Joe jobbar dag och då är det svårare att pussla.

I min parallella värld där jag hänger upp mig på allt möjligt så är jag irriterad på ordet "spännande". Det är inte spännande med olika kuddmönster i en säng. Det är inte spännande att krydda maten med konstiga kryddor. Det är inte spännande med en ny klädkollektion. WTF. Hur tänker de här skribenterna i diverser kolorerade veckomagasin när de använder det ordet?

Bah. Nä nu ska jag se när Reinfeldt sopar backen med Mona i en debatt. Hoppas jag. Jag är inte imponerad av så många politiker. Men jag har sjukt mycket åsikter. Den starkaste övertygelsen jag har är att eftersom jag har investerat i min utbildning, tagit lån, pluggat utomlands och därför förhoppningsvis kommer ha en grym lön, snart, så vill jag gärna behålla stora delar av den. Min skatt, den vill jag ska gå till att ta hand om vårt samhälle, finansiera sjukvård, men även friskvård och barnomsorg. Och så vill jag att gamla par som slitit och byggt upp vårt samhälle, jobbat 0600-1800 utan LAS o fikarum o friskvårdsbidrag och arbetsmiljölagar o annat lulllull som vi bortskämda osnutna ungdomar tramsar om, ska få sitta med en katt eller ett staffli i knäet bredvid varandra och äta god mat tills de trillar av pinn.
Sprit, cigaretter, godis och transfett ska beskattas till taket. Smuggling ska straffas med vidriga straff och klottersanering. Tåget ska subventioneras. Skatteregler ska förenklas. Föräldrar ska hållas ansvariga för sina barn i större utsträckning. Det ska finnas fler lärare och vårdyrken ska uppgraderas.

De som inte har jobb, de ska oavsett handikapp (jaja de flesta iallafall) slussas ut i ett arbetsliv där de med sina unika kunskaper och möjligheter får göra rätt för sig på det sätt de kan bäst. FÅR göra rätt för sig. Det är en ynnest och en grundsten för självkänslan att få göra något av värde och inte leva på bidrag. Ta sig till jobbet o känna att man gjort ett bra dagsverke. Ha arbetskamrater. Det är en naturlig del av livet som alla ska få ta del av.

Ska jag starta parti? :)

Ha en trevlig vecka!

2 kommentarer:

  1. Vad roligt med din insamling! Och stort tack för att du är med i kampen för varenda unge!

    / Johanna på UNICEF

    SvaraRadera