Följ med..

Mot Triathlon, Tuffa fjäll, solnedgångar och maxpuls!

tisdag 22 december 2009

Lättvälsignad

Sjukt dåligt humör imorse. Sovit sjukt dåligt. Sjukt ilsk o lättretligt. Behövdes bara en liten pik från min älskade sambo så var jag i taket. Svårt att förstå hur man kan bli sur på en karl som står med dammsugare i högsta hugg med bebis i babybjörn men det är otroligt vad sömnbrist kan göra med en människa.

Minus 13 grader. På med vantar o mössa.Ut genom dörren. Bilen skulle grävas fram, ingen borstjävel hade vi förstås och det tänkte jag banne mig inte använda ändå, hur svårt ska det vara?

Knatade argt bort till bilen som stod under en stor snöhög. Rafs rafs med armen, ned med snön. Fick med lite skit också så jacka o vantar blev smutsiga. Så uppfattar jag i ögonvrån en människa som ler. Tittar upp, det är en man som står parkerad mittemot.

Oj, det var värst vad insnöat det var här, sa han. Ja jo det här är vad man får när man lämnar bilen i 10 dagar, ler jag snett. Sen ser jag hans krage, en prästkrage. "Är du präst?" frågar jag. (Vissa dagar är jag blondare än andra).
Ja, jo det är jag, säger han. Jag frågar om han är präst här någonstans men nej det är han inte men kan rekommendera alla präster i området, de är trevliga. Jag borstar på o bilen är nästan framme. Han säger att det ser ut som jag gjort det där förut och jag säger att jag precis flyttat ned från Östersund. (Alltså det känns som precis, men var ju ett år sen..) Nämen vilket sammanträffande, jag kom just ned från Östersund säger han nu. "Min son är präst där". Sen erbjuder han att leta upp en borste i sin bil men hittar ingen. Och så säger vi hejdå och så åker han.
Och jag är på gott humör igen! :) Kändes som jag snabb-biktade mig fast jag inte sa något, och blev lite välsignad. Sen tänker jag ringa min älskade stackars sambo som får stå ut med mitt svängande humör när jag sovit dåligt men batteriet i mobilen dör i kylan och läxan i kråksången är att man ska inte skiljas som osams och när man blir irriterad ska man stanna upp.

Resultatet av detta var att jag liksom seglade runt på mataffären (alla vet vilken, jajemen ICA Maxi Solna!). Blev inte irriterad, och lyckade undvika att falla som en överkokt knäcksmet på kulprov för alla svällande korgar av diverse kommers som hindrar vagnarnas framfart. Hela affären liksom skriker till oss: Du köper väl allt? Du klär väl dina minstingar i pepparkaksoutfits, sätter upp lysande snöbollar, köper presentförpackningar med värdelösa tvålar o bakar allt som finns på ett traditionellt julbord? Du har väl grönkål? (vem f-n äter det??)
D u k o n s u m e r a r v ä l s o m a l d r i g f ö r r ?

Men jag trillade inte dit. HA! Köpte bara det på listan. Var helt lugn. Åkte hem till min älskling, nu med skurmopp istället. Han är fantastisk.

Om någon undrar hur träningen går så är den på G. Måste bara vara utvilad. Vägrar köra ett dåligt pass. Älskar att träna i minusgrader o snö. Imorgon blir det spinning o styrka och kanske ska jag ge mig själv en löprunda i julklapp? Men som sagt, avhängt på antal timmar sömn. Det är så lätt att ligga o dagdrömma- fast på natten. Ska sluta med det.

Nu ska jag peta i såna där nejlikor i en apelsin. Viktigt.

Ta det lugnt i snön.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar