Följ med..

Mot Triathlon, Tuffa fjäll, solnedgångar och maxpuls!

söndag 18 september 2011

Njutlördag och kämparsöndag

God söndagkväll på er!

Jag hade en riktigt.ledig.dag.igår. Verkligen stängde dörren till allt jag har att göra och bara njöt hela dagen. Började med mysfrukost med Ebba, lämnade henne hos farfar. Parkerade nära Odenplan och knatade i morgonsolen längs Drottninggatan till Centralbadet. Som jag inte besökt sen renoveringen och..tja...vad säger man? Vad var det som tog så långt tid? Opersonligt och lite stelt tycker jag nog men den riktigt varma poolen var fantastisk. Jag verkligen njöt av salus per aqua i flera timmar med mina goa vänner som jag inte träffat på så länge. Lät vattnet strila, dök i det, simmade i det, stod på händerna i det, lät det kyla ned benen och bara njöööööt. Åt en god hälsosam lunch och sen promenerade jag i solen bort mot slottet för att titta på Helena när hon gjorde debut som halvmaralöpare. Jag stod uppe vid slottet och tittade ut över massan med startklara, glada, nervösa löpare. Det var länge sen jag såg en start där jag själv inte var med och musiken hjälpte stämningen som var på topp! Det var gåshudskänsla och jag längtar till ett "stadslopp". Nästa år!
Hann se eliten med Isabella svischa förbi innan jag småjoggade mot Norr Mälarstrand. Det var helt underbart! En helt ledig dag, i solen, där jag bara fokuserade på att vara just där jag var men även tänkte lite på att jag skulle få träffa min hjälte sen och hade lite fjortisfjärilar i magen!
Jag gåsprang bort mot Stadshuset och blev så förvånad över hur många som står och tittar och bara stirrar! Inte hejar eller ens slentrianmässigt klappar händerna utan bara tittar på löparna som sliter och mycket väl ser de som står och blänger på dem. Om du går och tittar på ett lopp så står löparna för underhållningen, då får du bannemig betala med lite pepp!
Helena såg stark ut vid 11 kilometer och tog sig runt på en bra förstagångstid. Nu börjar jag snart bearbetningen för att hon ska springa Jubileumsmaran med mig nästa år! :)
Kvällen spenderades på soffan med toppenkillen och stora koppar te och imorse efter en god natts sömn och denna underbara lediga dag så var jag pigg och laddad igen.
Man måste ta sig tid att vara ledig även när jobbet skriker. Om ni undrar vad jag håller på med på jobbet så titta nedan...

På en sida till startbeviset till Lidingöloppet. Japp. Vi är 600 anställda som springer och jag är så stolt över vad vi gör. Rollen som nybliven huvudsponsor är bara början på en lång häftig spännande resa. Mitt fokus är de 600 löparna och det tält som vi kommer ha i målområdet. Välkommen in och var med på vår quiz med fina priser och för att ta ett glas vatten och säga hej!Men så är jag ju revisor också och redovisningskonsult och det jobbet stannar inte av bara för att världens största terränglopp går av stapeln. Mamma därtill och hade visst egna ambitioner om någon sorts 2:45 tid på Lidingöloppet. Och så skulle jag sälja lägenheten. Jag är känd för att vara ett energiknippe men även för att breda mig tunn som lättmargarin åt alla de håll och jag har lärt mig! Så! Jag har bestämt mig för att skjuta på lägenhetssäljandet. Sänka min ambitionsnivå för min egen prestation och fokusera på mina kollegors istället. Det är massa underbara tjejer i alla åldrar som debuterar i terrängloppssammanhang och jag vill orka peppa och heja och finnas till hands. Ett 3 mil långpass ligger bra i fas inför Sörmlandsultran så jag blir inte ledsen. Det är lite pirrigt i magen inför denna totalt överspäckade vecka men jag känner mig förberedd, armerad med postitlappar. Bring it on! Jag ska få ihop det.


Idag var det dags för sista söndagspasset med Running Sweden inför Lidingöloppet. En 13 el 16 kilometersrunda stod på agendan och jag var mentalt inställd på 16 km men kroppen var inte med alls. Sprang med 2:45 timmars gruppen och vi tuffade Brunnsviken runt på fina små stigar. Njutningsfullt och med trevligt sällskap men mot slutet bara pös jag ur som en ballong. Fanns inget kvar. Känner mig riktigt i botten och det är nääästan perfekt timing. Kunde varit 10 dagar hellre än 6 dagar. Har en hel del transportträning så får minimera den vanliga löpträningen. Vill få in det där sista "kickaigång"passet.


Efter passet var jag dock pigg och glad igen för att hämta lilltrollet som jag tog med till simhallen. Vi har inte varit där på säkert 8 månader så var förberedd på osäkerhet men oh no. Den ungen är sin mors dotter. Hon skulle simma direkt. Plaskade o sprattlade och efter en stund skulle hon hoppa från kanten och var inte så brydd med om mamma skulle ta emot eller ej. Det blev en hel del kallsupar och inte en enda tår och jag var så glad och stolt. Sen mös vi hemma och bakade nå så jääävulskt goda äppelmuffins som ni ser nedan. Äpplen från Värmland förstås och mest ekologiska ingredienser.
Om du ska springa något av Lidingöloppen nästa helg- så är mitt tips de sista dagarna: Tänk att du är gravid! Ät inget fuffens, sov ordentligt, rör på dig men med glädje och utan prestation i fokus. Men mer tips kommer i veckan. Nu. Jobb. Matlådor. Matsäck. Leta galonisar. Jobba. Stupa i säng. Skickar en tacksam tanke till allt och alla och att jag får vara med i den här underbara cirkusen som är livet. Ha det så bra därute i höstmörkret!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar