Här i lördags. Här idag.
Jag ska villigt erkänna att när klockan ringde 05.30 fattade jag ingenting. Det är inte det ljudet jag vaknar av. Jag väcks av ett grymtande och stökande när Ebba ska samla ihop täcke, gosekaninen och andra pinaler som hon sen släpar in till min säng. Jag går liksom inte upp innan hon vaknar.
Men snabbt steg humöret i takt med kaffemaskinens puttrande och solen. Springa! I en ny grupp! Lite nervöst.
Tog bilen till Valhallavägen där jag mötte Magnus och 3 till. Ett glatt trevligt gäng.
Min mage är fortfarande kaos men var faktiskt lugn nu. Vi skulle träna på Stadion och började med lite uppvärmning.
Sen tränade vi löpskolning POSE-style. Jag har varit i kontakt med POSE men bara som åskådare på Youtube. Jag tänker automatiskt på Haile Gebrselassie och hans smygande galet snabba löpsteg. Jag tänker på framfotaisättning och jag tänker att jag springer framfota.
Det. Gör. Jag. Inte. Så ofta iallafall.
Vi övade löpskolning på ett helt nytt sätt och det var väldigt uppfriskande. Hjärnan sprakade och knakade och muskelminnet var i totalt kaos. När det satt- så kändes det helt underbart.
När man övar in en ny teknik gäller det att jobba med den så den sätter sig så jag bestämde direkt att jag ska ut igen idag eller imorgon och öva detta för maj gaad här man klippas energi och tid. Jag ska dedikera vinterhalvåret till att jobba in detta för det kändes som att flyga fram!
Parantes: Slutade med att jag övade det på vägen till vår närbutik. I mina Vibram. Med hjälten hasandes efter. En syn för grannarna att fundera över!
Sen tränade vi intervaller. 4 stycken 400-ingar. Ingen aning om tiden. På tredje varvet fick jag ett riktigt eureka moment med nya tekniken men det varade bara ca 50 meter sen blev jag för trött. Jag är inte van vid de här högre löpstegen. "Du springer som en ultralöpare" sa Magnus och det må ju vara sant. Här hittar ni honom om ni vill ha lite ny spännande löpträningshjälp- eller hjälp med vad träning som helst egentligen!
Sen! Mina bloggvänner- sprang vi 100 metersintervaller. Aldrig gjort förut. Aldrig på bana. Med pågående friidrottsVM är det väl än mer inspirerande. Det var så roligt! Oj vad annorlunda det kändes. Jag bor ju 50 meter från en 400 metersbana så det är ju kardinalfel att inte utnyttja den.
Så sugen är jag nu att jag ska ut imorgon bitti. Ebba är på landet med sin pappa och för att inte sakna henne för mycket fyller jag på dagarna med det jag inte hinner annars: mer träning. Mer jobb. Mer röja hemma.
Men den här helgen är lite speciell- Jag får ju besök av en väldigt speciell kille som har gjort en makalös återhämtning och nu ska jag ta hand om, pyssla om, laga mat till, massera och peppa så mycket jag bara kan! Men även pyssla om mig själv lite. Med DN korsord och bra mat och en extra timmes sömn. Magen måste jag ta itu med också, det här går inte.
Mat och sånt
Lite då och då slänger jag ju in recept här och idag hade jag tänkt till lite med middagen eftersom N ätit på sjukhuset i en vecka (och fått sond innan) så nog förtjänade lite gott hemlagat. Dessutom är det väldigt viktigt med bra protein och näringsämnen när kroppen läker. Det är alltid viktigt med bra mat men extra nu och ska man vilja äta ska maten se god ut och smaka gott. Till detta då mina krav- gå fort och inte generera disk och här har vi en ny winner i den klassen. Receptet har jag hittat i Meny men jag gör om det utan allt trams.
Vi kallar den Hjältefisk! - för två hungriga och 1 matlåda:
Ta en vit fisk av något snällt slag (inte snart utfiskad) ca 400 gram. Detta är privatfiskad gös. Lägg den i en ugnsfast form och salta o peppra. Släng i så många körsbärstomater du vill. Så många oliver du vill. Skär upp 2 vitlöksklyftor och strö över. Strö även över persilja. Ringla olivolja och kanske någon god krydda. Kläm över en halv citron. In med allt i ugnen. 
Till det råris. Detta avnjöts på balkongen i solen. En väldigt enkel kväll med sånt som man så lätt tar för givet men ibland får inse kan ryckas ifrån en när man minst anar det.
Tacksamhet. Ha en fin helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar