Följ med..

Mot Triathlon, Tuffa fjäll, solnedgångar och maxpuls!

söndag 24 juli 2011

Fylla livet med värdefullhet

Tylösand- sol när det skulle vara regn


Det är med två sinnen jag skriver. Ett väldigt chockat och sorgset och medkännande som inte tycker något direkt känns meningsfullt förutom att följa nyheter på bred front för att på det sätt det går vara närvarande i det hemska som skett i Norge. Att släppa allt för att hålla Ebba nära nära för att jag är så glad att hon finns, idag när 86 föräldrar mist sina finaste.

Det andra, vet att, och blir än mer övertygad om att vi som är goda, måste fylla livet med kärlek. Göra det vi tänkte göra. Fortsätta med vår roll. Jag driver en träningsblogg. Men idag handlar den om att träna på att vara medmänniska. Se. Höra. Kommunicera. Våga fråga. Ta hand om. Göra det vi kan för ett öppnare samhälle. Stanna upp. Se personen bakom nationaliteten.

Det största hotet mot vårt öppna samhälle är rädsla och utanförskap och att vi som kan, inte gör något.

Jag minns känslan på blå linjen dagen efter vårt senaste riksdagsval när Sverigedemokraterna valts in. Jag skämdes där jag stod bland hundratalet nationaliteter. Jag önskade jag hade en brosch där det stod "det var inte jag".

Jag minns även den absurda känslan dagen efter pappa hade dött. Jag kunde inte riktigt fatta att radion lät som vanligt. Jag tittade frågande på min tandborste- skulle jag borsta tänderna? Det gjorde man varje dag, men nu var ju allt åt hel-ete. Jag vägrade, bara för att jag inte kunde acceptera att det var som vanligt.

Inget är ju som vanligt. Någonsin. Absolut inte idag. Vad göra?

Jag blir än mer övertygad om att livet måste fyllas med värdefullhet. Det heter säkert inte så men det är det ordet som surrat i huvudet idag. Som någon sa till CNN- om en person kan skapa så mycket ondska, tänk vad vi andra kan skapa med kärlek. Åh vad melodramatiskt det låter men det behöver inte vara så svårt. Men jag vill packa mitt liv alldeles proppfullt med meningsfullhet. Med tid med de jag älskar. Med tid själv utomhus. Med värdefulla arbetsuppgifter och glädje och enkelhet. Medmänsklighet och humanitet.


Jag har haft en jättefin helg, Tylösand på lördagen bjöd på sol och värme, trots det prognoserade regnet. Ätit massor. Införskaffat ett par jättefina Vibram Classic i rosa (barfotaskor). 800 kr på rea. Hann springa 5 km med löpskolning i dem på lördag morgon. 10 km med Sara och Kent längs vackra Prins Bertils Stig istället för att after beacha på hotellet.

Sen- någonstans i närheten av bilen blev de snodda. Eller nära hotellet. Helt otroligt. Det enda jag unnade mig att shoppa på hela helgen. Jag blev helt kär i dem, 15 km var inga problem för jag är en stark barfotalöpare och såg framför mig hur jag sprang i fjällen mil efter mil i dessa. Men så blir det nu inte....om jag inte införskaffar ett par nya men fattiga mamman har lite skral ekonomi nu med stundande våtdräktsinköp etc.


En petitess i det stora hela. Ska snosa på litens kind innan jag somnar och imorgon är en ny dag, en ny vecka. En ny chans för alla som finns och kan och vill att vara en öppen och god länk i det nät som sammanför alla människor på jorden.

Imorgon kastar vi oss in i andra halvan av semestern. 2 hårda veckor triathlonträning. Massa bus. Följ med! Sköt om er.

1 kommentar:

  1. Ja det är så fruktansvärt och alla vardagsproblem känns så obetydliga.. Ibland orkar jag liksom inte tänka på allt ont som finns för jag mår så dåligt. Men man får vara tacksam för det man har och hjälpa till så gott man kan..

    SvaraRadera