Formtest, Lindtchoklad och Friluftsdagis

Scotty och jag på vårt sista äventyr *snyft*

Jacka: från Reebok. Ben: från pannben.

Nu är jag där. Där man är där man inte kan göra något mer åt formen. Det är som en avsmalnande tratt att röra sig i tiden mot ett lopp. I början är det ett brett spektrum med aspekter man kan påverka: Träningsmängd, fokus, kost, sömn etc etc etc. Sen-beroende på vilken typ av lopp det är så minskar poängen med att träna hårt ju närmre loppet det är.

Jag återhämtar mig snabbt och just för att jag tränar två discipliner som jag- let's face it- inte alls är bra på tekniskt- så tar jag inte ut mig så mycket så jag pajar ihop. Men nu är det bara 5 dagar kvar till Stockholm Triathlon. Jag skulle nog kunna simma lite mer, det finns enormt mycket potential i förbättring och jag känner ju hur jäkla bra det går framåt men det är en sak att simma med en fantastisk lärare bredvid sig ensam i vattnet, och att plaska bland flera hundra andra fötter. Det kommer bli kallsupigt, trångt, kanske simmas lite snett och rätt rörigt och det är nytt för mig. Jag ska banne mig crawla så mycket jag kan men kanske måste titta upp en del och vill ju inte börja debaklet med en fot i hakan.

Idag fick jag hjälp av Daniel lite först med hur jag skulle andas och hur själva banan ser ut. Det var 800 m och sen var det någon 500 meter och sen 200 meter.

Sen kom Jonas och det var fokus på Y-tag. Var verkligen svårt kändes som jag kramade vattnet men kände hur rotationen kom. Det tar sisådär 800 meter för mig att vakna till. Sen övade vi att simma nära, krocka och ligga i "dragläge". Så värdefullt! När vi var på väg tillbaks- kände jag att jag hade kunna fortsätta simma men dessa 1.8 km med avbrott för teknikprat räckte.

Upp på land och tog det lugnt med att komma iväg på Scotty. Trampade på de ca 8 km hem. Kastade mig av och sprang barfota några hundra meter för att bara få in växlet.

Ja vad säger man. De här 40 kilometrarna jag ska cykla- går ju i stan! Finns ju inte en normal raksträcka där att trampa på i och nu ska jag låna Magnus räcerhoj som jag inte vill cykla sönder. Scotty ska på andra äventyr och även om jag ogillar att cykla...så älskar jag att hata att cykla på Scotty! Han är lättmanövrerad och flink.

Kom hem och jag hade ju tänkt kolhydratur- och i ladda. De 5 Lindtchokladbitarna jag sopade i mig ingick inte i den planen. inte den sockriga myslin jag hittade heller. Det är lite tomt med mat hemma efter sommaren och när man kommer hem 18.30 till en väldigt glad och bestämd liten 2-åring som bjuder på fika i sitt rum, då sätter man sig snällt på en liten stol och får en servett för "inte kadda mamma" och tuggar på en tygkiwi. Och så nattar man och äter sen. Men finns det något man kan peta i sig- så gör man det. Därav choklad.

Vad säger jag om formen då? Ja alltså nu kan jag inte larva med långa pass, nu är det att förbereda vad jag ska äta och dricka. Sova gott. Äta bra. Tänka positivt. Foka på det som jag är bra på.

Men det är massa annat också. Imorgon ska jag och Ebba skolas in på Friluftsfrämjandets Ur och Skur dagis. Det ligger i ett rosa hus här och vi ser det från balkongen. Det ska bli fantastiskt roligt och jag hoppas att Ebba känner sig trygg där. Inget annat spelar någon som helst roll just då.

Det är tokmycket på jobbet redan, med Lidingöloppet förstås. Otroligt roligt. Nästa vecka åker Ebbas pappa bort i 8 dagar plus att jag nog får vara standby efter bara 2 dagars inskolning på nya dagis, så jag är lite mer ställd än vad jag önskat med en dubbel jobbmängd så planera blir a och o som vanligt. Det känns inte stressande bara jag klargör för omgivningen att jag går under jorden ett tag. Inget är tråkigt, ingen dör om jag inte hinner, men det vore bra om det blev gjort.

Nu ska jag leta fram galonisar och märka kläder, ta bort allt i fönstren inför städhjälpen imorgon (så lyxigt!), hänga tvätt och sen unnar jag mig en stund i sängen med Born to Run och jäklar vad gött det ska bli!

Ha en fin dag!