Logistikfredag

Trevlig helg!

3 påsar hade jag med mig hemifrån imorse. 3 fysiska påsar och en skalle alldeles överfull med "to do's". Pendlade mellan panik och den insikt som jag sen till slut vet att jag landar i: En sak i taget. Gör så gott jag kan. Alltid balans mellan jobb, träning, Ebba, vänner. Hur mycket jag än har att göra, hur absolut galet det än ser ut de närmsta 2,5 veckorna så är det inget att stressa upp sig över. Ta det lugnt!

En sak i taget. Gör sånt som ger glädje för det skjutsar in mig i nästa åtagande med rätt energi.

Jag började dagen med ett stort misstag: Ta bilen in till stan. Jag har aldrig kört bil nära T-centralen och läxan idag är: Gör det inte.Någonsin. Ever. Jag hamnade i Rålis nästan innan jag kunde vända och fattade hur man krånglar sig runt. Är det bara jag eller är hela stan liksom under construction? Jag fick till slut rulla ned i ett P-garage och släpade därifrån med mig alla påsarna till första anhalt:

Klaragården- där jag lite naivt hade tänkt få komma in! Men självklart funkar det inte så. Det är sekretess som gäller för att skydda de kvinnor som är där på dagarna. Men jag fick lite bra information om vad som mest behövs och fick bolla min idé :). Underkläder och hygienartiklar är mycket välkommet! Och lämnade min påse med fina kläder, lite husgeråd och lite barnkläder!

Sen gick jag till Runners Store där jag lämnade tillbaks skorna jag fått ta hem och prova. Sneglade med endorfindregel på Crafts höstkollektion. Nike's var snygg den med...och adidas...

Lämnade även en påse hembakta äppel och bananmuffins till deras fredagsfika.

Sen knatade jag i solen bland folk som vet var de ska, folk som undrar var de ska och folk som undrar var sjutton de är längs Vasagatan och sedermera Kungsgatan där jag kikade i skyltfönster. Konstigt- behöver ingenting direkt när jag är hemma eller i naturen. Men när jag går på Kungsgatan då känns det som jag behöver en massa saker. Hösten nalkas och man är liksom programmerad att vilja köpa på sig ull från tusen akrylfår i form av vantar, stickade saker och nya stövlar. Fast man har hemma sen förra året. Sen tycker jag senapsgul är en sjukt överskattad färg. Kanske för att jag är blond? Och helt enkelt inte kulturell nog att bära upp den.Det bästa med den här promenixen var att jag inte hade tid att gå in i någon affär och att jag var på väg att möta Sara 3.0 . Som vi varmt välkomnar till den underbara ålder som det är att vara 30+. Vi hann babbla av oss i bruset på Kungsgatan och jag lämnade lilla påse nummer 3 sen knatade jag tillbaks glad i hågen och klarade av några ångestladdade minuter i parkeringshus (en annan fobi jag har- kommer jag bli utsläppt???? Var kommer jag upp? kommer bommen slå på min bil??) och tog mig till jobbet. När jag pratar med vissa människor så kan de säga något kul och få mig att le. Andra, får mig att le bara jag ser dem. En sån är Sara. En sån är Fitnesscoachen, som jag inte ens träffat. De är sisters, tjejer som vibrerar på samma frekvens. Man bara vet. Word!

Nu må jag ha släppt av massa grejer ur bilen men nu ska det i grejer igen.

Imorgon har vi vårt lilla egna testlopp på Lidingöbanan. Vi är ca 100 stycken anmälda och det ska kunna springas 10 km, 16 km och 23 km. Vi har 5 stycken vätskekontroller och jag har pulver till 125 liter sportdryck på min plats. Muggar. Sopsäckar. Väntar på energibars. Backar. Hinkar. Extra kartor. Allt ned i bilen. Som stod på lastbryggan eftersom jag bara klarar ett parkeringshus om dagen. Ingen p-bot. Universum är god idag. Mot Ica Maxi. Swosch genom gångarna, sladdade ut med turbopassaten genom vägarbetsplatsen Sundbyberg. Hann till dagis efter mellis men före blöjbytet. Asch då.

Det roliga är ju att jag aldrig sprungit på Lidingö själv :). Imorgon blir det 23 km och jag ska försöka hålla ett bra tempo. Sen blir det 24 km med fartökning på söndag då jag är farthållare in en av Running Swedens grupper. En riktigt bra back-to-back helg och bra såhär exakt 4 veckor innan Sörmlandsultran. Jag har aldrig sprungit back- to-back långpass förut så bra att jag är frisk, stark och att det inte är intervallpass nu. Jag har kontaktat VC för en remiss till Hjärtkliniken nu så tro inte att jag släppt det efter skrämselpasset i onsdags.

Hur mycket jag än har att göra måste jag få vara ledig lite. Jag må låta som att jag stressar runt över världsliga ting men jag kan lätt slänga precis allt åt sidan för att göra sånt som är viktigast för mig. Ikväll får jag efter en lång vecka äntligen slänga mig i soffan med en stor kopp grönt te, DNkorsordet och en väldigt fin hjälte! :). Mindre än tre veckor sen var läget lite annorlunda. Helt otroligt! Tacksamhet!

Ha en riktigt fin helg.