Följ med..

Mot Triathlon, Tuffa fjäll, solnedgångar och maxpuls!

söndag 2 januari 2011

Nyårsplaner 2011

Hej på er!
Hoppas alla sovit bättre än jag gjort de senaste 3 nätterna.... Så fort jag stökar med mitt sovschema så får jag svårt att somna. Alltså lägger mig sent. Sen har jag även haft träningsfritt i två dagar och det gör också att jag inte är trött på samma sätt. Idag är huvudet tungt men ut i spåret ska jag så kommer jag vara skönt sömnig ikväll.

Jag har haft jätteroligt de här två dagarna med en utekväll och en sen kväll hemma på nyår. Inte så mycket alkohol, men mycket socker och lite annan mat än jag brukar. Roligt för stunden- men känner av det i kroppen och längtar till mina vanliga rutiner!
Jag har funderat mycket på vad jag skulle vilja genomföra 2011. Jag är ju emot förbud (förutom droger och våld). Jag tror på att fokusera på det som är positivt. Jag tänker på de områden i mitt liv som är viktiga och vad jag vill ska ske där.

Familjen

Viktigast är Ebba och min familj. 2011 vill jag fortsätta sätta henne först. Ge henne chansen att komma nära naturen och känna rörelseglädje och få bada i musik. Jag ska försöka se till att hon för mycket ekologisk mat, läsa mycket för henne, spela gitarr och sjunga och fortsätta inte låta min vuxenstress komma ivägen för hennes lekfulla sätt.







Jobbet
Vad gäller jobbet så ska jag fortsätta lyssna på magkänslan. Våga säga nej, våga sätta ner foten och fortsätta vara uppmuntrande och drivande. Jag har avsagt mig ett av mina fackliga engagemang och ska istället ha som "extrasyssla" att vara engagerad för friskvårdsföreningen.
Jag fortsätter min väg mot revisor inom ideell sektor och ska vara tydlig med att det är inom bistånd jag har mitt största intressen.

Hälsa och Träning
Jag ska genomföra en svensk klassiker. En hel svensk klassiker, med två för mig ganska obekväma sporter. Jag ska springa en halvmara på 1.45. Och OM jag känner att jag har lust, så ska jag genomföra Stockholm Triathlon Olympisk Distans. Jag kommer ha simmat och cyklat och sprungit så varför inte? Det har ju varit en dröm så länge. Jag behöver låta träningen få ta stor plats i år för att klara av den privata sfären. Träningen, ger mig lycka, avkoppling. Jag ska låta den ta plats på så sätt att jag ska våga säga ifrån när jag vill gå hem och sova tidigt. Inte vara rädd för att vara tråkig. Jag vet vad som är bäst för mig, vad som gör mig gladast.
Jag ska fortsätta vara noga med kosten. Inga förbud, men jag märker hur bra jag mår av att utesluta socker så gott det går.

Anniefrangipani
Är mitt smeknamn jag fick i Australien. Min bil målad i blommor hette Frangi. Jag är en klassisk tvilling, stjärnteckenmässigt. Jag spretar i intressen åt alla de håll. Vill så mycket. Det finns en barfotatjej i mig. En friluftstjej. En surfare. En som gillar att spela gitarr och sjunga. Hon blir galen när hon inte får komma fram och henne ska jag ge plats för i år. Hon gillar yoga och gå på konsert och sjunga sig hes. Hon älskar att resa.

Bara jag kommer iväg om exakt 13 dagar så får hon ta en hel vecka i anspråk då jag ska till Marocko och surfa själv. Bra där till mig!

2010
Ibland har jag inte träningskläder....
Det här ska inte bli en utdragen krönika men lite tillbakablickar för att se vad som var bra!

Jag blev en jobbande mamma. Jag fick erfara hur det är att vilja släppa allt "viktigt" och springa till dagis och hämta Ebba. Underbart! Jag såg Pearl Jam live på deras första spelning på Europatouren i Dublin! YAY! Jag slutade amma. Jag bytte inriktning på jobbet, var och är med om en väldig tuff sak privat som stärkt mig men fortfarande bryter ned mig var och varannan dag. Jag har börjat släppa in styrketräning i mitt liv igen.

Vertex Fjällmaraton 2010-08. Jag genomförde ett av världens tuffaste maraton- som lite anonymt går i Sverige. 4,3 mil över 3 fjäll. Lidingöloppet släng dig i väggen fyra gånger ungefär.
Jag hade stukat foten. Det var lerigt, halkigt. Mitt vatten tog slut ett tag (tills jag kunde fylla i en fjällbäck igen) och det var varmt. Och jag njöt hela 35 kilometer ändå. F'n vad jag njöt. Sen var det pina de sista 7 kilometrarna för foten gav upp men jag kom i mål (och foten läkte sen). Jag gjorde detta för Unicef och samlade in över 8000 kr med hjälp av fantastiska peppande vänner och kollegor och familj. Läs här. hur det var!
Startlinjen med massa väldigt vältränade starka människor och när jag får ta bort bandaget runt stukningen efter 15 km....
Idag ska jag ut på 2 mil skidor är det tänkt men måste vara hemma till 12.30 så vi får se hur långt jag kommer. Hoppas ni har en fin söndag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar