Följ med..

Mot Triathlon, Tuffa fjäll, solnedgångar och maxpuls!

onsdag 14 september 2011

Ta sig tid och ta vara på den

Tack tack!
Tack för den här dagen. För fokus när det krävdes och skratt när det behövdes ( som när jag skjutsade Jacqui längs St Eriksgatan och det var mer än väl vingligt). Tack för effektivitet när jag skulle göra 6 timmars jobb på 3 och närvaro när jag och Jacqui åt lunch innan hon skulle åka.

Jag skyndar gärna från A till B och gör C samtidigt jag rör mig för att kunna släppa saker en timme extra. Idag har det flytit på bra.
Cykel i ösregn till jobbet. Det bara rann. I ansiktet. I rumpskåran. Jag var dyngsur och lite irri. Vid ett rödljus tittade jag på cyklisten som stannat bredvid. Det var en annan tjej vars mascara också hade dragit sig söderut. Och vi log mot varann och så var det helt plötsligt ganska roligt alltihop. 3 väldigt intressanta nyheter nådde mig i öronen:
Fattigdomen bara ökar. Skatteverket sätter sig på tvären mot skatteavdrag för donation till ideella organisationer (och jag backar detta och ska elaborera varför en annan dag) och en studie visar att effekterna på utsläpp från ekologisk matproduktion inte är bättre än oekologisk. Funderade mycket på detta och önskade jag hade haft tid att läsa på mer..men INTE idag.
På lunchen- som mot de vanliga 10 minuterna framför datorn blev 3 timmar, tog jag och Jacqui oss till Actic på St Eriksgatan där fina Sirppa höll ett roligt höftrullande Zumbapass. Alltså ge mig en studio med speglar och det kommer fram en tjej i mig som vill hjula, stå på händer och apa sig. Det är faktiskt rätt skönt att vara inne och träna med speglar som domare ibland.

Får jag ödmjukast dra läsares uppmärksamhet till axlarna på bilden? De ser starka ut, non? Det är de inte! Det är som plasttuttar- inte på riktigt! Jag är så fruktansvärt klen nu och dagens ministyrkepass efter Zumban gjorde mig brutalt varse om att vintern kommer att få dedikeras delvis till att jobba med funktionell styrka och crossfit och jag saknar yogan.


På eftermiddagen hängde jag med Sirppa igen då hon ledde den grupp jag var hjälptränare i på vår jobbträning. Vi klippte 8,5 kilometer med 10 stycken 100 meters rusher i solen.


Sen kastade jag mig i duschen och i nästa kast upp på cykeln och trampade i den vackra höstsolnedgången mot Sundbyberg och föräldramöte på Ur och Skur dagiset. Som självklart hölls utomhus och jag som alltid rör på mig utomhus och inte sitter still hade inte så bra kläder för detta.


Men så mysigt det var att sitta runt en liten eld på stockar med andra föräldrar. Föräldrar. Jag är förälder. Ibland tycker jag det är helt crazy. Ebbas mamma- ja. Men en mamma? Konstigt. Det var iallafall ett väldigt bra möte och jag är stolt över att ha min lilla trollunge i Friluftsfrämjandets förvar när jag jobbar. Kärlek!


Mötet drog ut på tiden och jag har defrostat med en väldigt varm kopp grönt te och en kartong tunnbröd med smör på men eldlukten i håret går nog inte bort direkt. Nu ska jag samla ihop huvudet de sista 30 minuterna jag är vaken och packa Ebbas sova-borta väska och mammas träna-och-sova-borta- på-konferens väska och sen drar cirkusen igång klockan 06.00 imorgon igen. No rest for the wicked. Det gäller att vara effektiv med sånt som inte ger energi, för att kunna ta sig tid till det som gör det.


Träningssumma idag: 2 mil cykel, ett pass Zumba, bålstyrka och 8,5 km löpning. 3,5 vecka till Sörmlands Ultran. Bring it!


Ha en fin kväll!

2 kommentarer:

  1. Jag tror inte för en sekund att de där axlarna är som plastisar. De är bäraruntpåbarn-starka som attan!

    SvaraRadera
  2. Åh tack! :) ja de kanske är uthålliga?! :)

    SvaraRadera