Skor och fötter

Nej inte såna här! Men visst är de fina?



Hej!

Det blev jordgubbar idag med. Omelett med spenat imorse och så kaffe och jordgubbar- namnam!

Min "jogg" hem igår spårade rejält. Jag lyssnade på alldeles för bra musik och for iväg i <5min tempo. Fick snabbkamma mig själv och tänka att jag har 3 stenhårda pass kvar den här veckan och det här skulle ju bara vara en jogg för att få bort lite mjölksyra. Men testa att lyssna på Veronica Maggios nya "Välkommen in", springa längs vattnet, i solsken, på väg hem till din trollunge...och inte dra iväg! Nä!

Idag vill jag tipsa om "Kropp och Själ" i P1 Det sändes 10.03 men med dagens moderniteter finns det ju att lyssna på i 30 dagar till. De ska prata om barfotalöpning och jag tycker alla vinklar på detta ämne är intressanta. Lisa Blommé från Running Sweden ska vara med!

Jag slits mellan att gärna lägga 1600 kr på ett par nya Asics GT 2010 som för i år är läckert knallcerisa och att inte tycka det är så viktigt vad man stoppar på fötterna, det är hur man sätter i dem som är viktigt. Som Colting säger, det finns inte en sko som skyddar en katastrofal teknik.

Jag har inte så där många skor som jag hör andra löparfrälsta ha:

• 
  
  
  Jag har mina Asics Trail Trabuco som säkert tuggat en 50 mil nu och ser ut och luktar därefter.


• 
  

  Sen har jag ett gammalt par Puma av något slag som sitter som en smäck men känns lite klumpiga.



• 
  

  Sen har jag mina nya Asics, en billigare variant, väldigt neutral och de drar jag runt i nu.



• 
  

  Till denna blygsamma garderob av fotklädsel har jag även mina Kameleonter- alltså barfotaskor men jag fick såna blåsor av dem så funderar på att investera i ett par 5fingers.

Jag reflekterar inte så mycket över hur skorna känns, jag jobbar med min kondition och mitt flås och min teknik. Jag är relativt förskonad från skavsår, har inte haft blåsor från löparskor på flera år, men det var å andra sidan väldigt länge sen det fanns 10 naglar att måla. Snittar väl 8-9 ungefär.

Om man har någon skada, eller en fot som är väldigt hög-eller låg eller så så är det säkert jätteviktigt med bra skor- men min fot är neutral och alltefter jag blir en bättre löpare kommer jag fram mer och får en bättre isättning- det här med att slamma i hälen i backen först- det händer mig väldigt ofta om jag har för uppbyggda skor.

Efter Kungsholmen Runt joggade jag ned barfota på asfalt, och det var en sån befrielse, kändes som jag hade orkat en mil till! Kanske ett upplägg att fundera på- 1 mil med skor- 1 mil utan.

Jag tror att de här dyra skorna (en del kostar ju försjuttsingen 2 lax!) säkert är väldigt bra, men självklart spelar Nike, Asics, Adidas osv på löparflugan som råder, och på nybörjares osäkerhet. Samt på modet. Man hoppas att de snyggaste skorna ska vara de man behöver.

Jag tror det bästa du kan göra- är att lägga hälften av pengarna på ett par bra skor och den andra hälften på en löptekniklektion. Men det är min reflektion.

Jag har ju tränat lite barfotalöpning och ujujuj vad jag fick jobba annorlunda, de här klumpiga skorna gör ju att vi behöver inte tänka hur vi sätter i fötterna, det är bara att damma dem i backen. Men barfota är det inte lika kul att slänga hälbenet i asfalten.

Självklart! finns det en app för att lära sig barfotalöpning->HÄR!

Men nu är det faktiskt så att jag för första gången är sugen på en sko. Nyfiken. Jag ska vara otrogen mot Asics också för skon ifråga heter Saucony Mirage. 2 av mina favoritbloggare, Sara och FitnessCoachen har testat den och den får heta "lätt" men ändå "uppbyggd". bland annat.

Ska försöka hinna till Runners Store idag och pröva dem...i värmen...Jag fyller ju ändå år snart så om jag börjar köpa en present nu, hinner jag glömma det och kan införskaffa ett par nya trailskor och kanske en kettlebell, gococo strumpor, kompressionsstrumpor och massa annat träningsrelaterat för så mycket annat materiellt vill jag inte ha.

Jo jag vill ha en säng, en sån där stor vit i trä med stora vita och blå kuddar där jag sover som på moln och som tagen ur en Lexington reklam. På morgonen rusar Ebba in och är glad och klockan är inte 05:15 den är 07.00 och vi är utvilade och ingen av oss har sovframkallade dreadlocks i håret utan vi ser naturligt nyvakna ut med rena vita nattlinnen. Vi myser i sängen och har all tid i världen. Ebba vill ta på sig det jag tar fram och innan vi går till dagis har hon istället för att riva ut alla lådor i köket och i sitt rum medan jag försöker packa min väska- plockat undan efter sig och vill ha just de skor jag tänkt att hon ska ha. (imorse var vi på väg utan skor, men med en äggkopp). Jag blir inte svettig som efter ett träningspass på vägen till dagis och inga fotavtryck storlek 24 har jag heller på mina kläder. Mitt hår sitter i någon sorts frisyr som osar proffesionalism - det står inte åt alla håll. Jag kommer ihåg allt som ska med i min väska och tunnelbanan kommer när jag är nere på perrongen.

En utopi? Kanske inte men ibland känns det så! Ha en rackarns fin tisdag!