Jag älskar böcker. Jag älskar att läsa. Jag älskar att låta någon annan sätta ord på känslor och händelser och bara passivt följa med. Jag älskar att lära mig nya saker, nya tankar. Trigga ideér.
Just nu är nattduksbordet belamrat med diverse löplektyr. Det får dock hjärtat att rusa och träningssuget att börja gnaga och jag får inte alls lust att sova. Jag vill ut och springa. Så har fått lägga den läsningen åt sidan.
Så nu lägger jag allt krut på att försöka läsa ut Louise Boije af Gennäs första i en trilogi. Den vaggar mig lugnt, med ett vackert känslosamt språk in i sömnen.
Som jag behöver så mycket. Som inte går att få på mornarna. När Ebba var borta vaknade jag av mig själv, klarvaken kl 06.00. Nu vaknar jag av "mamma komma" vid 05.30. Imorse fick jag iaf gosnosen att somna om i min famn i min säng och där låg vi till klockan sju. Jag med näsan i hennes rufsiga änglahår. Kan vara veckans underbaraste timme, alla kategorier.
Dagens rörelse
Idag hade varit en ypperlig vilodag- 3 dagar i sträck som avslutades med en lugn 15 km igår bäddade för en bra återhämtning idag med endast promenad hit o dit.
Men jag var hjälptränare i vår mellangrupp idag- den som ofta har stor spridning och folk ska bannemig inte behöva springa själva och jag tycker det är så roligt att vara med när det sker framsteg. Sagt o gjort bytte jag om och kände hur kroppen liksom suckade när funktionsmaterialet mötte huden: Inte nu igeeeen. Lägg aaaaav. Min kropp är i mångt och mycket en långsint sursate. Den sätter sig på tvären, o jäklas länge. I en sådär 7 kilometer, innan den ställer upp på vad det än må vara den ska användas till. Idag var det inget som var direkt jobbigt, det var ett skönt 10 km joggpass där jag är i min träning nu. Tror inte det gjorde så mycket ifrån och inte så mycket till. Styrka med Norrland blev det inte idag heller så ska försöka göra lite bålstabilitet imorgon. Har ju en livs levande 13 kilos kettlebell att lyfta hit o dit.
Jag och snällaste Sara (som ska springa som en hedning och fira sommarsolståndet imorgon natt) ska göra försök #3 på att jag ska ta över hennes cykel för ett tag. Man kan säga att jag ska vara sommarmatte till den. Sara vet nu att jag aldrig cyklat utomhus med SPD pedaler men vill fortfarande ses imorgon så det är bäst jag inte ramlar och skrapar den. Vi ska försöka ses imorgon på Stureplan innan jobbet. Mycket nya saker: Ny cykel, nya pedaler, nya tunna däck.
Sen ska jag liksom idag jobba i 300 km/h för att vara ledig onsdag och torsdag med lilla bus.
Nu- gnisselost, jordgubbar och betala räkningar!
Tredje gången gillt - tänk att vi lyckades!!
SvaraRadera