Följ med..

Mot Triathlon, Tuffa fjäll, solnedgångar och maxpuls!

måndag 2 maj 2011

Egen måndagslöpning

När jag ska tagga till för ett löppass har jag lite olika knep. Oftast är det musik och fjäll inblandat.

Idag - inga fjäll vad jag kan se men musik finns i min ajfån och jag har just återupptäckt Eskobar som jag lyssnade mycket på för ca 10 år sen.

Hade barnvakt av Ebbas mormor till 17.15. Svajnigt mycket att göra på jobbet så hade inte tid att såsa runt joggandes på vägen hem. Dessutom var det inget såspass på schemat. Det var sista hårda passet innan Kungsholmen Runt. Och ett sånt pass kan sätta spel i huvudet- beroende på hur det går.

Eftersom jag sprungit intervaller på senaste tiden, och inte testat hur fort jag kan springa längre sträckor-men vet att historiskt så är ligger 5ans växel hos mig inte så långt under 5.50 min/ km på längre pass.

Meeen min kropp svarar otroligt bra på träning- för jag tränar rätt. Vågar jag påstå. Springer man sin första mara på 4 timmar, sin första 5 mil på netto 5.20 ja då vet man hur man ska träna och det känner jag mig trygg med.

Så jag har ju redan klippt runt 30 sekunder / km på långpassen bara på 2 veckor. När vi körde intervaller i onsdags låg jag på 1.40 min på 400 meters intervallerna. På fredagen var jag under 1.40 på alla.
Jag har aldrig testat mig själv på milen för jag brukar inte tycka det är så intressant att jag springer den på 58 minuter. På 5 kilometer- om jag tar i så jag nästan stupar- fixade jag kanske 25 minuter.

Var vill jag komma med den här utläggningen?


Jo idag sprang jag snabbare än jag någonsin sprungit. I en redigt fet motvind.


Det brukar bli som jag vill. Så det blev 11 km- ev några hundra meter till.

Första gick på 5.00 Sen sög vinden i- Andra 5.20. Tredje 5.08. Fjärde 5.20 ca- det är rätt backigt på vägen till Sumpan. Väl framme där var jag uppe på 6,5 kilometer.


Nu sög vinden all kraft ur mitt steg och jag var så förbannad. Varför när jag försöker springa fort ska det blåsa så? Ned mot sjöarna- runt. Fortsatte i 5.10-5.20 tempo men det intressanta var att den sista kilometern brakade iväg väl under 5 min. Alltså 4.40-4.50 km tempo. Så snittfart blev 5.12 min/km. 11 km på 57 minuter. Ungefär den tid jag brukar hinna en mil på.


Hallå? Så fort springer inte jag- inte efter 10 vindiga kilometer.


Så något går åt rätt håll och hade jag två veckor hårdträning till skulle jag köra tusingar- alltså 1 km intervaller så det sprutade. Men nu tar vi den här träningen- stoppar den i benen och lungorna och släpper lös den på lördag.


Jag kommer fortfarande sikta på 1.45- även om jag har svårt att se att jag skulle hålla det här tempot och sen öka på slutet till under 5 min / km. Att starta sista startgrupp hjälper inte heller- jag behöver sätta iväg som ett jehu- inte jogga första kilometrarna i 6 min tempo.


Men jag är så peppad och så beredd på smärtan och jag ska ge det allt jag kan. :)

4 kommentarer:

  1. Så jäkla bra jobbat!! you go!

    SvaraRadera
  2. wow, häftiga tempon. lycka till i helgen!! jag springer gärna ihop nån gång men då måste jag nog träna lite tills dess så att jag hänger med...

    SvaraRadera
  3. Grattis, vad kul! Och i motvind, dessutom...

    SvaraRadera
  4. Tack brudar! Ska tänka på er på lördag!
    Sara- jag gillar mysiga lugna långpass oxå :) eller så kanske vi ska skutta i kameleonterna? :)

    SvaraRadera