50% förbättring o 100% kärlek

En skumpakork var det enda jag mötte vid Brunnsviken

Hej! Hoppas alla blev lika positivt överraskade av det fina vädret igår som jag blev.

Simning!

Det var 5e gången jag simtränade sen jag var 8 år och fortsätter den här förbättringstakten (vilket jag såklart förstår att den inte gör) så kommer det gå fort! Först var jag själv vid stranden och tänkte att jag får harva runt lite ensam, men så kom Jonas! Tack o lov! Han måste ha ögon överallt för trots att han ju också befinner sig i vattnet ser han alla knasigheter jag gör, men även de teknikförbättringar som sker. Vi har simmat 3 gånger nu de 2 km de blir att simma till Bergeanska trädgården och tillbaks. Det har tagit över en timme, strax under en timme och idag skulle jag simma första gången med våtdräkt. Jag gillar ju inte våtdräkt men denna Sailfish satt som en smäck.

I vattnet och iväg. Kände direkt en otrolig skillnad. Fortsatte jobba med att titta rakt nedåt och ta "Y-tag" med armarna. När vi var framme vid Bergeanska frågade jag Jonas vad klockan var. Visade sig att vi simmat runt 1 km på 19 minuter. Och då var armarna lite sega, men andningen var inte ens ansträngd! Underbart! Vände och simmade tillbaks. Fick en kommentar av Jonas att han inte sett någon förbättra sig så snabbt och vara så läraktig i simning. JIPPI! Det behövs- med tanke på hur segt snabblöpning och cykling går just nu.

Väl tillbaks visade klockan på 2 km ca på 40 minuter. Jag var lite seg i armarna, men som sagt, inte ansträngd i andningen. Tack Jonas för hjälpen och tack Ebbas pappa som tog hand om Ebba. Tack till vattnet som var stilla och blankt och tack till min uthålliga lungkapacitet.

Väl hemma var det dags att kasta sig in i duschen, vräka i sig lite mat, göra lunch till Ebba och försöka borsta ut hennes rufs till hår för nu var det dags för bröllop! Ebbas farbror Stefan och Malin, tillika våra grannar, skulle gifta sig. De är så fantastiskt fina ihop och skulle ha ett litet bröllop för de närmaste ute på Södra Lagnö.

Såhär fina är de! Malin i 6e månaden så i oktober kommer Ebbas första kusin! Oj vad roligt det är att leta fram bebissaker och ge till dem. Vi tog bilen dit och fick sedan skjuts med båt. Det var väldigt trevligt och kul att träffa underbara människor. Prästen var fantastisk och tog det vackra kärleksbudskapet till en nivå som gör det tillgängligt för även ateister. Jag tror på en högre makt och att "störst av allt är kärleken" det skriver jag under på. Vi behöver bara gå till det hemska som skett i Norge för att se att varje akt av ondska, möts av en större våg av kärlek. Så måste det vara. Det tog inte lång stund förrän jag var i vattnet med barnen. Det var otroligt vackert där med varmt bräckt vatten.

Självklart blir ett bröllop och tal och en vigsel en mental känga i magen och griper om hjärtat när jag tänker på hur jag misslyckats att skaffa barn med någon jag kan leva med. Jag är så lycklig för Malin och Stefan och deras genuina kärlek tar jag till mig för att tänka att även jag kan få uppleva sån kärlek med någon.

Men den största kärleken har jag redan och ingen kan ta den ifrån mig och den är evig, stark och vacker. Det är kärleken till min dotter. Och idag är lyckan total för hon har kissat på pottan helt självmant för första gången!

Kalasdags!