Endorfinorgasm

är ett ord som flög genom huvudet idag. Vid 1 timma och 52 minuter exakt och med Mumford and Sons "the cave" i öronen så kändes det som jag fick det!

Det bara sjöng till i kroppen och jag ville skrika av glädje. Glädje över att det var så fint i skogen, att jag orkar, att jag är ledig, att jag ska hämta trollet sen, att jag vallat så jääää--a bra och att jag lever och har en kropp som bara jobbar med mig.

Det började inte så bra imorse. "Fel vecka" och jag får i några dagar kramp i lågryggen och vill helst ligga som en boll ihopkrupen. Men upp och mys och bus och brakfrukost. Vuxenportion gröt till både mamma och dotter och stor äggmacka på 3 ägg och ost till mig.

Var i spåret precis till 0930 som jag tänkt och jag som är vaccinerad med grammofonstift var ju tvungen att börja prata med bilen bredvid. Visade sig vara en till Klassikerkombatant med cykel som specialitet och en Klassiker avverkad förra året. Han gav mig tipset att 12 km spåret liknade vasan mest. Då blev jag glad för jag såg faktiskt inte fram emot 2,5 varv av den kuperade 10 km.

Satte iväg så glad så jag glömde banan och sportdryck vid start. Blev ehuru varse och tog en 11 km runda och var tillbaks till start på 1.08. Var inte inne i the flow än men pulsen låg bra runt 155 bpm. Iväg igen. Och nu bara flööööt det, helt galet! Jag var helt upprymd. Idag var ändå en 25% ökning och det längsta jag åkt någonsin.

När jag var förbi 20 km och 2 timmar så började jag skejta lite för att verkligen ta ut mig. Tog en extra lutning. Sjöng (ursäkta alla). Helt lyrisk! Njöt varenda stavtag för jag vet att såna här långpass får man inte varje vecka.

Min målbild jag hade igår höll. Jag är hemma nu med en svart (?) vänsterfot. Lite sega armar, hungrig som en varg. SUPERglad! Och fortfarande pigg. Det fanns mer att ge.

Och valla- is a piece of CAKE! :) (kommer jag väl få äta upp). Jag lade 4 tunna lager kallvalla och det satt som en smäck i 2,5 timmar. Perfekt fäste, perfekt glid.

Det var så trevliga människor i spåret. Några hjulbenta herrar med skidstrumpor och toppluva som jag räddade ifrån att ta sig ut på ett spår som blev 500 m grusväg. Han vid bilen, som jag verkligen borde pratat mer med angående cyklingen men nu tar vi det här med vasan först.

Bredsladdade in på Ica för att handla lite, har duschat och kastat i mig mat, målat tånaglar och nu ska jag hämta Ebbis gosnos på dagis. Det kommer bli SKETAjobbigt att vara ifrån henne en vecka. Jag vill inte tänka på hur mkt jag kommer sakna mitt lilla allt. Så även om jag inte ens har tagit fram en väska och jag måste åka 0400 imorgon bitti så släpper jag det nu och den här eftermiddagen är hennes.

Ha en fin fredag!