Varför åker en mamma bort som kommer längta så mycket efter sin dotter? Varför sätter man sig på ett plan själv till Marocko?
Jo. Därför att jag fortfarande är jag. För att hon har världens bästa pappa, mormor, farmor och farfar som så gärna tar hand om henne. För att jag älskar havet, vågorna och att leka bland dem.
För att jag kan. Törs. Gör som jag vill. Jag är inte sofistikerad, inte osofistikerad. Jag är ansofistikerad och att jag är det och går min egen väg har tagit mig långt.
Den här bilden har suttit på kylen som en påminnelse, en pepp och en knäpp på näsan när jag blir lite stressad. Min första bräda i Australien. 9'2 mal.
Det är viktigast med mitt flytande kol mot eventuell matförgiftning. Annars får jag hushålla med det jag kommer ihåg.
Så trött. Så mycket att tänka på och besluta om. Mycket jag inte hann som jag skulle göra. Alla kompisar- SORRY jag har bara lekt med Ebba idag och försökt packa ihop.
Jag kommer tillbaka!
Kommer självklart blogga från Marocko. Ha en fin kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar