...i form av inspiration. Pannben. Jävlar anamma och krydda det med lite ren envishet och spott spott i nävarna och iväg. Tänka i bilder, tänka en känsla och jaga den. Tills den sitter där, i hjärtat lungorna, armar ben representerad av ett brett smajl!
Det finns bara nu. Det finns bara den här veckan. Om 4 veckor är det Vasaloppet och en mage "ur balans" FÅR inte stoppa mig. Jag har inte stått på skidor på 2 veckor och sist gick det ju så bra!
Vilat i 3 dagar. Laddat med...eh nej glöm den. Min kost de senaste dagarna är bedrövligt tråkig och bristfällig.
Om jag känner efter med nego-radarn så är jag väldigt trött, väldigt hungrig, seg och vill gärna vara i närheten av ett badrum. Men pigg på något sätt ändå, hur jag än vrider och vänder på det.
Men det kommer inte göra någon skada att träna om jag bara inte har vätskebrist men det har jag inte.
Så jag laddar med det jag har. Min starka kropp. Mina fina träningsminnen. Den mat som funkar. Bra musik. Stora djupa andetag. Bilder bilder bilder. Av hur det ska vara. Av vad jag ska göra. Laddar med vila också så idag är det isäng än tidigare.
Det är som sagt en fin balansgång mellan att behöva vila för att man är sjuk och kunna sparka sig själv i baken och tugga igenom det som är jobbigt.
Jag tenderar att tugga igenom lite för ofta men just nu är det faktiskt ingen fara.
Har införskaffat något på apoteket som heter Bifolac som ska hjälpa att balansera magen. Fick ge en ingående förklaring av magstatus för den apotekaren som menade att "då är det nog inte så farligt för är det en bakterie på riktigt så är det så det knakar i emaljen på toan" och eftersom jag inte sett tillstymmelse till det gick jag glad ihågen där ifrån med min pillerburk.
Så nu styr jag stegen mot sängen! Trevlig kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar