Lördagsspin och förortsbus

Jag vickar extra som spinninginstruktör på Fitness Club i Sundbyberg.

Det är ett helt ypperligt upplägg för mig- jag kan inte ha pass varje vecka för tiden finns inte, men älskar ju att instruera och dessutom får jag ju träna gratis då- de gånger jag kommer iväg till gymet! :). Eftersom jag har min vanliga lön så ger jag de pengar jag tjänar som vikarie- till välgörande ändamål. Unicef och SOS-Barnbyar är de jag tycker står för det jag vill hjälpa med. Läkare utan Gränser får sig en slant också.

Imorse var det dags igen för det rullande (instruktörsmässigt!) spinpasset kl 10.00. Sist fick jag bra feedback och såg fram emot klassen som bara den.

Har varit så fruktansvärt trött av allt jag har att göra denna vecka men så fort jag såg deltagarna väntandes på instruktioner framför mig...så taggade jag till rejält!

Mitt pepp idag handlade om att bara tänka "en låt i taget" om man började bli trött. Tittar man på klockan efter en backintervall där mjölksyran börjar öka i musklerna och tänker att "shit det är 30 minuter kvar" ja då känns det jobbigt. Men lägger man hela tiden fokus på just den låt man är i- då kan man vara mer närvarande, mer koncentrerad och krama ur mer ur kroppen.

Fick idag två sköna kommentarer efter: " Gud vad skönt att få köra slut på sig själv" och från en förstagångsdeltagare " Hur tar jag detta vidare- så jag blir bättre!- Det var roligt!". Då blir man glad.

Sen var jag fruktansvärt sömnig efteråt. Frustrerad över att solen strålar och jag inte kan åka skidor varken idag eller imorgon pga barnvaktsbrist. Ledsen över att någon jag tycker väldigt mycket om inte alls mår bra.

Samtidigt glad över mitt underbara lilla solstrålstroll, och de människor jag har runt mig som får mungiporna att peka mot himlen och öronen när jag hör från dem och får träffa dem. Det är verkligen inte tiden man känt någon som gör kvaliteten på vänskapen- det är hur många kuggar som matchar i varandra. Berörda vet vilka de är! :).

Tog bilen ut till mamma i Jakobsberg. Mamma som opererat handen men på något sätt bara gör allt som vanligt, förutom köra bil.

Dit kom sen min kusin med familj som man träffar alltför sällan- som med så många andra.

Sen var jag och Ebba ute och lekte. Ja det var ca -15 grader och vi var de enda på lekplatsen men det var inget som bekymrade Ebba som bara vill pröva storbarnsgrejer.

Ikväll sover vi kvar och jag ska sätta mig och jobba...och sova tidigt för att ladda för en väldigt stor vecka. Kolhydrattömning börjar imorgon- får se hur det går. jag är så fruktansvärt hungrig hela tiden för att jag sover dåligt så det är svårt att låta bli att äta sötsaker.

Det är verkligen kämpigt att få ihop dagar med kvalitet på alla fronter nu men jag är tacksam för att jag och Ebba är friska, har ett hem att sova i, mat i kylen och sjukvård runt knuten. Bra utgångsläge att tackla i-landsproblem! :)

Sköt om er!