Första långpasset inför årets utmaningar

Vad som är långpass beror på hur långt man brukar springa.

En prestation är ingen absolut distans- om du är van att springa 6 km och springer 9 km- då har du ökat med 50%- DET är en prestation.

Jag har inte sprungit längre än 21 km sen Vertex Fjällmaraton. Att kliva upp på 26 km krävs för att vara i form för ett 50 km lopp i april, men det är ingen distans som ska vara väldigt jobbig för mig- tycker jag. Det är dock ca 26% längre än jag sprang förra veckan- och det torde kännas här och var.

Det. Gör. Det.

Jag satte av mot dagis först med Ebba, lämnade prick nio och satte av längs vattnet in mot Stadshuset. Check- underbart i solen med bra musik i lurarna och pigga ben. Förbi Slussen, bort mot slottet, över ned mot Berzeli park, Strandvägen bort, över bron till Djurgården och fortsatte bort. Sen hade jag först tänkt springa till Beckholmen men det blev Waldemarsudde istället.

Tänkte att där kan jag köpa en kaffe och fylla vatten men-nej- det var stängt!

Ungefär här börjar mina hörlurar krångla och en stor del av mina löppass, när de sker i stan, är att lyssna på bra musik och stänga bruset ute.

Lite surt. Så jag stannade till vid ett hutlöst dyrt cafe vid Cirkus, drog en kopp java, en banan och drack varmt vatten och fyllde flaskorna.

Tillbaks mot de finare delarna av stan där jag inte kände mig så hemma utan Hunterstövlar och Barbourjacka men gatorna var mina och längs Valhallavägen rullade jag på-fram tills nu i runt 5.50 min /km tempo. Men nu började låren stumma- what? Brukar inte hända. Fortsatte bort förbi Wennergren Center, ut i Hagaparken, mot Frösundavik- sprang fel, ursäkta bilister jag fick springa på påfarten till E4an och sen skutta över en refug och springa i djupsnö en bit.

Sen ned mot Råstasjön och var JÄKLIGT glad när Runkeeper talade om att nu, lilla vän, har du sprungit dina planerade 26 km och nu kan du gå sista kilometern hem-tackarrrrrr! :). 26 km på 2.36- helt ok- snittade 6 km/km.

Är lite oroad över hur det känns i bäckenet, som jag ju hade problem med när jag födde Ebba, och det känns fortfarande lite efter längre pass. Den smärtan är det sjukaste jag varit med om och vill inte dit igen.

Men nöjd annars. Får se vad det blir för träning i helgen- vill röra på mig men kanske ska göra lite yoga och se om jag kan få tillbaks balans i kroppen.

Väl hemma tog jag fram löparapoteket. Jag tar resorb efter längre pass, en c-vitaminbrus och sen bifolac eftersom magen brukar bli lite risig.

Och det vill jag inte ha för ikväll ska jag ut med brudarna och äta gott och ta ett av mina sällan unnade glas rött.

Hoppas att ni har en fin fredag- nu hejar vi på Sverige! :)